This is Néa

Min älskade pojkvän är inte riktigt som alla andra, det är ett som är klart.  I förrgår morse till exempel när vi vaknade, så vände han sig mot mig, myste lite och sa sen:
-Nu är det snart jul! med ett stort leende på läpparna.

Jul??

Herregud, det är ju bara september.

Senare, när vi var på väg till hans far, spelades det helt plötsligt julmusik på högsta volym i bilen.  Vad säger man liksom?

Apropå Filips far, gissa om jag var nervös på väg dit. Det är ju allid nervöst att träffa svärföräldrarna för första gången, och kanske ännu mer så när det gått så fort som det har för oss. Dessutom har Filip berättat om hur hans far gärna skojar mycket och tycker om att driva med folk, vilket knappast hjälpte. Jag insåg ju ganska snabbt att jag skulle bli så bortgjord att det bara smällde om det, eftersom jag tror på allt som folk säger till mig. Fjärilar i magen räcker inte för att beskriva hur det kändes, jag var beredd på att be Filip att vända bilen och ta hem mig.

Så hur gick det då?

Det gick jättebra, Filips far, styvmor och lillebror var alla jättesnälla och trevliga, och jag tror (hoppas) att jag lyckades göra ett någolunda bra intryck på dem. Jag gjorde inte bort mig helt i alla fall, och det är ju skönt.


Brandon bakar pizza med sin farfar

Igår var vi hela dagen på badhuset och badade, synd bara att jag inte tänkte lite innan, då hade jag ju vetat att det skulle vara massa bebisar där, en söndag, vad tänkte jag på liksom. Bortsett ifrån det, så var det väldigt trevligt, trots att Brandon och hans far gjorde sitt bästa för att dränka mig emellanåt, men som ni märker så är jag fortfarande kvar.

Nu är det tillbaks till verkligeheten, upp tidigt och skjutsa och hämta.

Ha en underbar vecka!

Så har jag då fått tid för att operera ut min gallsten. Den 7 oktober är det dags, sen får jag stanna i en eller två dagar på sjukhuset.. Suck, jag hatar verkligen att ligga inne, det är alltid kallt som bara den, och ber man om en extra filt så tittar de på en som om jag vore tokig. Inte får man göra något heller, bara ligga still i sängen och stirra i taket. Jag hoppas verkligen att jag får komma hem förr hellre än senare. Det hela är så fint planerat att när jag väl kommer hem igen, så åker Filip till Stockholm en vecka.

Vem ska jag nu beklaga mig för?

Vem ska nu tycka synd om mig?

Vem ska jag vara liten och ynklig för?

Vem ska hålla om mig, och säga att allt snart blir bra, och stryka mig över kinden och pussa mig i pannan?

Jag får väl göra som när jag var singel, och lägga mig i sängen, dra täcket över huvudet och glömma bort världen utanför. Fast det kan jag inte heller göra, Brandon ska ju upp varje dag och bli skjutsad till skolan, och hundarna ska ut och vandras med.

Välkommen till verkligheten, Linnéa!

Nej då, skämt åsido, jag vet att flera kommer att tänka på mig, även om de är långt borta. Jag har det väldigt bra, det finns definitivt de som har det mycket värre än vad jag har det, och jag är väldigt lycklig.

:)

Vi var ju som sagt i Halmstad och Busfabriken igår. Brandon och Christopher tyckte det var jätteroligt, och jag oxå. De for och flängde överallt i 2 timmar, energin verkade aldrig ta slut. Det är definitivt ett ställe som jag ska ta med Lilla Monstret till. Otroligt kul!



Brandon a.k.a Superman


Christopher sitter fast  :D

Efter Busfabriken åkte vi in till bio och tittade på G.I Joe, faktiskt rätt bra. Det är ju inte alltid som jag gillar 'killfilmer', men denna var faktiskt bra. Otroligt trevligt att gå på bio med, det var hur länge som helst sen sist. Jag tror att sist jag var på bio var när jag och Lillebror gick och tittade på 'Pirates of the Caribbean 2', och det var ju åratal sen.

I dag blir det nog lugnt, Filip ska jobba ikväll så vad vi andra ska hitta på, det vet jag inte.

..jag är så dålig på att uppdatera, men jag har inte haft någon lust på sista tiden. Det är som om blogglusten bara försvunnit. Det händer ju inte så mycket nuförtiden, sitter åter igen arbetslös och bara muppas hela dagarna. Eller ja, riktigt så illa är det inte, jag har väl lite att göra, köra barn till skolan, städa tvätta, hämta barn... Jag har blivit hemmafru.. ;)

Även fast jag inte har så mycket att göra, så har jag det väldigt bra just nu, jag har ju äntligen fått min vakt. Det känns så bra, och jag hoppas verkligen att det är rätt denna gången. Det är förresten hans barn som jag kör till skolan varje dag, jag har inte stulit några på Ica, jag lovar!



Idag åker vi till Halmstad och Busfabriken för att de ska få leka av sig lite. Brandon, den äldsta, är ju 13 år nu, så det dröjer väl inte länge förrän han inte vill umgås med sin lillebror eller pappa längre, så vi får passa på. Jag har aldrig varit där innan, har ju liksom inte haft någon anledning till att åka dit, så det ska bli spännande att se. Sen blir det rundtur i Halmstad med mat och bio som avslutning. Jag tror nog att det kan bli en riktigt trevlig dag.

Nu blir det att åka hem till Värnamo en runda för att hämta symaskin (har ju lyckats med att ha sönder ett par byxor) och posten. Jag väntar på ett brev ifrån sjukhuset eftersom jag tydligen behöver opereras. Tjugo..*host*..åtta år gammal och redan fått gallsten. Tack för den! Tänk om någon hade kommit på den briljanta idén att kolla upp detta första gången jag kom in och hade ont, då hade jag sluppit detta redan för 2 år sedan. Istället har jag fått rådet att ta allt från Ipren till Pepcid. Som om ett läkemedel mot halsbränna skulle hjälpa mot ett gallstensanfall. *Suck*  Sist jag var inne fick jag dock samma läkare som jag haft en gång innan, samt som hade hand om Lillebror, så han kände igen mig, och skickade mig vidade, och tur var väl det. Han gav mig också 2 stycken sprutor med smärtstillande, och gissa om jag blev drogad! Herregud, jag har ingen aning om hur jag lyckades köra hem, sen låg jag på toa och vände ut-och-in på mina inälvor. Jag var helt lost!

Önskar Er alla en riktigt underbar helg nu, det vet jag att jag ska ha! :)