Erm... va?
Jag börjar få allvarlig graviditetshjärna nu, och då snackar vi riktigt svårt. Jag kan inte hålla en tanke i huvudet i mer än 2 sekunder, max, och spenderar den mesta tiden av min dag med att fundera på vad det nu var som jag skulle göra. Mycket irriterande!
I går var jag barnvakt åt lilla Isa-fisa, och fröken hade väldigt mycket funderingar kring bebisar och magar. Jag tror att hon kanske börjar acceptera att jag verkligen är gravid, innan har ju ju bara svarat med: Ja, på låtsas! och sen börjat prata om att hon misann ska ha en lillasyster och en lillebror som ska heta Vera och Kristian, och att de ska komma ifrån HENNES mage (igår hade hon dock ändrat sig och sa att hon skulle få dem av sin mamma, något hon tydligen även gått och sagt på dagis). Hon till och med petade lite på magen och sa att hon kunde känna en fot. När jag försökte förklara att bebisen är för liten för det, så svarade hon att hon hade visst känt det. Jaja, jag fick låtsas att jag höll med.
När Farmor slutat jobba, åkte vi in till Jönköping för att träffa henne, jag och Isa, och gissa om Isa tyckte det var roligt att jag och mamma kollade på barnvagnar. Inte så mycket va? Fröken gjorde dock sitt bästa för att roa sig själv, och kröp in mellan barnvagnar och lekte kurragömma. Detsamma gjorde hon när vi var inne på Kappahl och tyckte att vi var tråkiga, då smet hon in mellan kläderna och gömde sig, eller ja, tills hon hittade barnkläderna, då blev det röj där istället: Farmor, passar den här mig?
Lilla snuttan, det ska börjas i tid.
Apropå bebisar så kommer snart min första 'bebis' (äldsta lillasyster) hit upp i från Skåneland. Hon har frisör:at så duktigt att hon ska tävla i SM den 20-21 mars på Elmia. Då ska vi dit och heja på henne!
Apropå känna bebisar, så kände jag bebisen röra sig i magen för första gången igår. Det var när jag skulle sova (jag sover alltid på magen), och då tror jag att den lilla grodan protesterade lite, tyckte kanske att jag skulle ligga på rygg istället och sluta klämma henne/honom (fast jag tror 'henne').
Jag undrar hur sjutton jag ska kunna sova sen, när magen är stor.
I går var jag barnvakt åt lilla Isa-fisa, och fröken hade väldigt mycket funderingar kring bebisar och magar. Jag tror att hon kanske börjar acceptera att jag verkligen är gravid, innan har ju ju bara svarat med: Ja, på låtsas! och sen börjat prata om att hon misann ska ha en lillasyster och en lillebror som ska heta Vera och Kristian, och att de ska komma ifrån HENNES mage (igår hade hon dock ändrat sig och sa att hon skulle få dem av sin mamma, något hon tydligen även gått och sagt på dagis). Hon till och med petade lite på magen och sa att hon kunde känna en fot. När jag försökte förklara att bebisen är för liten för det, så svarade hon att hon hade visst känt det. Jaja, jag fick låtsas att jag höll med.
När Farmor slutat jobba, åkte vi in till Jönköping för att träffa henne, jag och Isa, och gissa om Isa tyckte det var roligt att jag och mamma kollade på barnvagnar. Inte så mycket va? Fröken gjorde dock sitt bästa för att roa sig själv, och kröp in mellan barnvagnar och lekte kurragömma. Detsamma gjorde hon när vi var inne på Kappahl och tyckte att vi var tråkiga, då smet hon in mellan kläderna och gömde sig, eller ja, tills hon hittade barnkläderna, då blev det röj där istället: Farmor, passar den här mig?
Lilla snuttan, det ska börjas i tid.
Apropå bebisar så kommer snart min första 'bebis' (äldsta lillasyster) hit upp i från Skåneland. Hon har frisör:at så duktigt att hon ska tävla i SM den 20-21 mars på Elmia. Då ska vi dit och heja på henne!
Apropå känna bebisar, så kände jag bebisen röra sig i magen för första gången igår. Det var när jag skulle sova (jag sover alltid på magen), och då tror jag att den lilla grodan protesterade lite, tyckte kanske att jag skulle ligga på rygg istället och sluta klämma henne/honom (fast jag tror 'henne').
Jag undrar hur sjutton jag ska kunna sova sen, när magen är stor.
Kommentarer
Trackback
