This is Néa

Bara lite febersvettig

Min stackars bebis blev bara sjukare under natten igår och fick över 40 graders feber. Eftersom hon också huttrade så ringde vi sjukvården och hörde vad de hade att säga och de tyckte att så länge som alvedon tog ned febern så skulle vi avvakta till morgonen och då kontakta vårdcentralen.

Sagt och gjort, på morgonen ringde Filip dit och deras svar blev samma som alltid "Ta en alvedon" (eller "ge en alvedon" i hennes fall. Jag lovar, det är det svaret man får till 99 %, det är som att de inte vill att man ska komma).

I alla fall, vi fortsatte ge henne febernedsättande, men hon blev bara sämre ändå. Runt tre-fyra började hon få frossa igen och vi bestämde oss då för att ringa igen.

Men vilken tur att det gick att få tag på någon då!

Vårdcentralen hade stängt sin telefon och bad oss återkomma imorgon, så Filip ringde akuten i Värnamo.

Nepp, det fick man inte göra, dom kunde man bara bli kopplade till av vårdcentralen (som alltså inte gick att få tag på). Vi tittade på Internet och hittade ett växelnummer och ringde och bad dom koppla oss.

Inget svar.

Filip satt i 10 min och väntade men ingen svarade. Han försökte då ringa till sjukhuset i Jönköping.

Inget svar

För att göra en lång historia kort så fick vi efter MÅNGA "om" och "men" prata med en sjuksköterska på vårdcentralen (som plötsligt fanns på plats efter att Filip börjat tappa tålamodet på växeltelefonisten som bara kopplade honom mellan olika telefonsvarare). Efter att ta rådgjort med en av sina kollegor rådde hon oss att åka till akuten i Jönköping, då de tydligen inte tar emot i Värnamo. Filip kunde inte följa men då hans söner var här, så jag åkte förbi Vaggeryd och hämtade mamma som sällskap.

Så vad var det då för fel på henne?

Öroninflammation.

Det hade de lätt kunnat konstatera på vårdcentralen om de bara hade låtit oss komma in när vi ringde på morgonen, men inte då. Nej då, då skulle vi höra av oss igen om det inte hade blivit bättre innan lördag, och vem vet hur ont stackars lilla Julia hade haft då. Barnläkaren på akuten träffade Julia i 5 minuter, tog bara en snabb koll i örat och så var det klart. Hon var dessutom väldigt förvånad över att vårdcentralen överhuvudtaget skickat dit oss. Ja, men så blir det om man inte ens tar sig tid att ta en titt på sina patienter.

Nu har hon i alla fall fått penicillin så nu hoppas vi att hon blir bättre snart!


Lite mormor-gos så mår man lite bättre