This is Néa

Så där apropå slängda jackor, skor och hormoner. En dag kommer Julia att få ett syskon. Det betyder alltså att jag kommer vara gravid igen och ha hormoner från helvetet igen.

Jag bara säger.

... och allt är förlåtet. Man kan inte låta bli att skratta med!

Det är då ett som är säkert. Jag vet inte rikigt hur man ska beskriva det, det är som att kroppen är vuxen, men hjärnan är en blandning mellan 4-åring/utvecklingsstörd/ADHD-barn. Det är kanske därför som Julia är så förtjust i honom, de ligger lite på samma nivå.

Julia hade jätteroligt idag i alla fall. Hon hittade Isas dockvagn och gick runt och skrattade högt när hon drog den. Lilla pluttfisen, en hint inför julen kanske? Marika bjöd på lasagne och Julia smaskade t.o.m i sig broccolin som hon vägrar att äta hemma. Va? Vad är det för fasoner? När vi skulle åka hem så hann jag inte åka många meter innan ho slocknade i bilen, det tar minsann på krafterna att busa med morbror och kusin.

Ja, just det, hon fick med sig en tavla hem av Isa också, och gissa om hon blev glad när hon såg den här hemma? Hon stod en lång stund och pratade och pekade på den. Isa var dock lite motvillig när hon insåg att vi faktiskt skulle ta med den, men hon gick snällt och hämtade den och jag lovade henne att hon skulle få komma och hälsa på den precis när hon ville.



Nej, nu ska jag gå och lägga mig så att jag orkar upp imorgon när fis-Julia vaknar. Har jag tur så sover hon till 8, otur så sover hon till 6. God natt alla, och trevlig helg!

Ja just det, det höll jag på att glömma, jag måste ju visa en bild på tjockis-Marika. Kan ni fatta att hon bara är i 16 veckan?

Ja, så är det. Filip har sparkat ut mig och Julia. Taskigt va? Fast det är bara för en natt, Brandon fyller 15 år och Filip har sagt att han ska få ha fest och då får inte jag och Julia vara hemma. (Fest och fest förresten, vi hade fester, med massa folk och lite alkohol. *host* Brandon ska bjuda hem några kompisar på mat och umgänge, och Filip ska vara hemma hela tiden.)Frågan är vad vi ska hitta på, just nu lutar det åt hotell i Värnamo, men 1000 kronor/natt för att de ska ha fest? Det hade varit roligare att shoppa upp de pengarna, och Julia behöver nya kläder nu när det börjar bli kallare. Ingen som ska resa bort och behöver en lägenhetsvakt? ;)

Jag måste verkligen börja gå runt med papper och penna eller nåt. Kanske lära mig att blogga från mobilen (om det nu går). Varje dag kommer jag på något att blogga om, men så fort jag sätter mig framför datorn så är allt som bortblåst.

Därav tystnaden.

Den lilla bus-fisan här hemma hittar på nya trix varje dag. Ett av de nyaste är att stå på huvudet. Väldigt roligt när man är 11 månader gammal tydligen.



Något som Julia defenitivt har längtar efter är att hennes storebröder ska komma hem efter att ha spenderat en månad hos sin mamma, och nu är äntligen Christopher här. 



Och de två gör inget annat än att hitta på hyss tillsammans ;)



På torsdag kommer nästa bror samt farmor hit så då gissar jag på att det inte blir många lugna stunder 

Synd bara att det regnade så att lilla Julis inte kunde ha sin fina sverigeklänning på sig. Det fick helt enkelt bli regnställ istället. Men för att ta det från början så startade vi dagen med att åka till Ullared. Vi var där vid 8.30 och klara 1½ timme senare. Lite lagon sådär. Vi hittade nästan allt vi skulle, och Julia fick både en docka och en Bobbycar. Det var en lycklig liten tjej här hemma sen.



Efter lunch och tupplur bar det så av till High Chaparral och midsommarfirande. Eftersom Filip jobbar där hela helgen passa vi på att möta upp med honom också så att Julia fick gosas lite med sin pappa. Inte för att det var så intressant, hon hittade en vattenpöl som var otroligt rolig att stå och dansa i, så pappa fick nöja sig med lite snabbgos.


(Julia övar sig på sitt "bad ass-face")

När det var dags för dans runt stången så stod Julia vid sidan av, tittade lite på barnen och började sen dansa för sig själv. Det var inte jättemycket folk utan jag tycker att det var ganska lagom, och de lite större barnen verkade tycka att det var roligt att dansa och leka med Lucky Luke och Bröderna Dalton. Vi. däremot, gick när det blev lekar, Julia förstår ju ändå inte det där med regler än. Man kan tycka att hon borde det, hon är ju ändå 10 månader menar jag, men icke.



Nu ligger den lilla grisen och snarkar gott i sängen och jag tror faktiskt att jag ska ta och krypa ned jag med, med min nya Mari Jungstedt-bok.

Natti-natti

Snacka om att bli förvånad!

Mina syskon alltså. Vi börjar väl med antalet. Jag har 3 eller 4 syskon, lite beroende på hur man ser det. Biologiskt har jag 3 stycken, Johan 28 år, Sofia 20 år och Johanna 17 år. Sen kan man räkna till lille Gustav, 13 år om man vill, men vi är inte biologisk släkt. Han är mina halvsystrars (Sofia och Johanna) halvbror, d.v.s systrarna och jag delar samma pappa medans systrarna och Gustav delar samma mamma. Dock har vi alltid sagt att jag är hans syster eftersom han inte forstod när han var liten hur det hängde ihop, och blev jätteledsen om någon sa att jag inte var hans syster också. Rent emotionellt är han min bror, lika mycket som Johan.

Om vi börjar med Johan så är han inte klok någonstans. Han är nog den mest störda människa jag någonsin mött (Ja, Filip ligger inte långt efter), man kan liksom inte låta bli att skratta åt honom. Han pratar inte så mycket, men ibland kan han brista ut i gapskratt utan synlig anledning. Då har han suttit och fantiserat ihop någon i sin lilla hjärna som han själv tycker är så roligt att han inte kan låta bli att skratta. Ibland tycker han själv att det är så roligt att han inte kan berätta för oss andra vad det är som är kul utan att bryta ihop av skratt igen. En gång tog det 20 minuter innan han kunde berätta vad han skrattade åt, så var det inte ens kul! Inte för att det spelade någon roll, vi andra skrattade lika mycket fast åt honom istället för åt skämtet. Han har väldens sötaste lilla dotter, Isa 5 år. Fråga mig inte hur han lyckades med det, men hon är världens goaste. Hon har ärvt sin pappas förmåga att fundera mycket, skillnaden är bara att hon ärvt sin mammas talang för att prata, så alla hennes funderingar kommer ut. Ibland är det svårt att hålla sig för skratt, en 5-åring kan fundera över väldigt konstiga saker ibland.

Sofia är den dukiga i familjen. Utbildade sig till frisör, gick ut med toppbetyg, blev erbjuden jobb hos frisör-Bobby men kom på att frisör var ett skityrke som hon absolut inte ville arbeta med. Okej, det var väl kanske inte så smart, men hon har iallafall en utbildning om hon skulle ändra sig. Hon tog en projektanställning på Skolverket och åkte land och rike runt och organiserade lärarkonferanser, och när det tog slut åkte hon till Mallorca för att försöka hitta en jobb där över sommaren. Så där befinner hon sig nu, vem vet vad hon hittar på härnäst? Hon kanske hittar nån snygg strandraggare och stannar där. Fast det skulle nog mer vara Johannas stil.

Johanna ja. Hon är virrpannan av oss alla. Hon har under hela sitt liv haft noll koll på ungefär allting och aldrig riktigt varit den som tänker på konsekvenser. När hon var liten och hade en viss tid som hon skulle vara hemma så brukade hon ringa 5 minuter efter den tiden och fråga: "Får jag stanna längre?"  Varje gång! Hon lärde sig aldrig. Det är ett under att hon lyckas ta sig till skolan varje dag. Hon strulade sig igenom högstadiet, men lyckades tillslut ta sig i kragen och pluggar nu till massör på gymnasiet. Stackars Johanna har alltid hamnat i kläm mellan Sofia och Gustav och inte alltid haft det lätt. Sofia skällde på henne för att hon inte var lika ordentlig som henne, och Gustav skällde på henne för allt. En gång när Gustav låg och tittade på TV kom hans mamma och la undan lite kläder i garderoben. Gustav tittade då upp och sa: Jag trodde att du var Johanna så jag tänkte säga: "STICK!"

Gustav då, den lille fjanten? Han är min lille bebis, fast han blivit så stor. Han ser ungefär ut som Stifler i "American Pie", men det vill han inte höra. När han var liten skulla han antingen "slåss" med mig, eller gosa. En sommar var vi i Danmark på semester och Gustav tyckte att jag skulle komma och slåss med honom. Jag svarade då att nej, det vågade jag inte, då skulle jag bara få stryk. Snabbt som attan kontrade han med: "Kom hit så ska jag stryka dig!" Det är lite typiskt för honom, han har alltid sagt roliga saker. Inte när han pratat med Johanna då, men med oss andra då. Det är tur att det gått över, och nu älskar de varandra som normala syskon.

Vi var och matade änderna i parken idag. Julia var ganska så skeptisk till de där små sakerna som gick runt, men sen när fikat kom fram blev det andra bullar. Då klättrade och och klängde precis överallt. En liten huligan äar vad hon är och jag bävar för hur det kommer bli när hon blir äldre. Trots solskyddscréme och solhatt blev fröken allt lite rosig på kinderna, så imorgon ska vi inte vara lika mycket i solen, då ska vi till Filips ex-fru och grilla.

Världens sötaste lilla bebis!

Hahahaha, som att jag skulle visa bild på det? Va?

Jag började dagen med svarta mysbyxor och vit tjöja, men efter att "någon" (läs: Monstret Julia) spottade en mix av hallon/blåbär/äpple över halva bordet och min vita tröja, så var det bara att svida om. Nu blev det ett otroligt snyggt svart linne istället. White Trash FTW!

Den som har bytt mest kläder idag är nog ändå Julia. Från Pyjamas till kläder (body+strumpbyxor-blöja) till nakenfis till tröja+trosor, fortfarande -blöja, till nakenfis igen och pyjamas. Sen gjorde hon en sån muffelfyllare så att det läkte längs en kant, så då fick hon pyjamas nummer 2.

Puh, jag blir ju alldeles matt av att bara skriva om det...

( BTW "muffelfyllare" är när hon bajsar så mycket så att hela mufflan (slidan) är fylld av bajs. Lägg därefter till att hon är lös i magen, förhoppningsvis pga nya tänderna, så har ni bilden klar. Annars kan jag alltid ta en bild nästa gång och maila den, bara att säga till. )

Jaha, min dag var det alltså. Jag kan säga att min dag idag har varit otroligt ospännande. Julia och Filip höll mig vaken halva natten, vilket resulterade i att jag var som en zombie den första delen av dagen. Dock får man göra sitt bästa och försöka roa den lilla fis-ungen bäst man kan. Det smidigaste sättet att roa henne, utan att behöva anstränga sig så mycket just nu, är att sätta på musik. Då kommer hon krypande och vill komma upp i knät, sen sitter hon där och dansar (gungar fram och tillbaks) med ett stort leende. Ibland vänder hon sig om och ger mig en stor, kladdig puss för att sedan återgå till gungandet.

Efter en gemensam tupplur efter lunch (kyckling och couscous till Julia, soppa till mig) gav vi oss iväg på en liten promenad till Lidl via hästhagen. Julia tycker det är väldigt intressant att titta på hästarna, även om hon nog inte förstår så mycket. Det är något som rör sig och det räcker för henne.

Efter middagen bestämde vi oss för att göra en paj till imorgon av resterna av dagens soppa. Om det blev bra eller inte får vi se imorgon. Sen var det dags för kvällsbadet, och Julia plaskade på för fullt. Hon fick hålla lite i duschslangen själv och var faktiskt väldigt duktig. Visst kom det lite i ansiktet, men även på magen och ryggen. Hon var så söt så när hon satt där och duschade sig själv.

Nu är det kväll och jag sitter och tittar på 112 Poliser, men snart är det dags för sängen. Jag hoppas verkligen att Julia kommer sova bra inatt så att jag kan få sova lite grann i alla fall.

Mer spännande än så här blir det inte. Skillnaden är att vissa dagar åker vi till mamma, andra åker vi på babysim eller mammaträffar.