This is Néa

När någon är ledsen så tröstar man genom att kramas. Av den anledningen sitter Julia och kramar boken. I boken finns nämligen en bebis som gråter. Hon har blivit väldigt intresserad av bebisar och speciellt om de är ledsna, då ska det kramas och pussas. Nu har hon inte träffat några bebisar (bortsett från på dagis) så här hemma har vi märkt det genom att hon kramas med böcker och tidningar.

När det gäller hennes utbrott så prövade jag en ny metod att bemöta henne idag. Efter badet fick hon för sig att slänga sig på golvet och skrika igen och jag gjorde då samma sak! Det tog ett tag innan hon reagerade, sen kom hon och kröp ihop intill mig och kramades. Vi fick göra om proceduren några gånger, men för varje gång varade de kortare och kortare stunder. Sista gången var det bara ett par sekunder. Visst var hon fortfarande ledsen och det är klart att hon måste få visa att hon är ledsen om hon är det, men om de hysteriska utbrotten minskar är det bra. Jag inser givetvis att man aldrig kan komma ifrån de helt, speciellt eftersom hon inte kan berätta med ord om något är fel, men jag tror att hon också kommer att må bättre av att slippa vara så arg, så länge.