Lycka!

Lille skrutten fick leka i bollhavet. :)


Kärlek!


Jag vet...

Jag är dålig på att blogga, men det händer inte så himla mycket just nu. Dagarna går och snart är det dags för flytt, det är väl det enda. Barnen, speciellt Harry då, växer så att det knakar. Han kryper runt riktigt fort och går runt soffbordet och stjäl allt han kommer åt.

Mina gosbebisar!


Lite sällskap i sängen

Julia och världens minsta Hallo Kitty-docka kom för att gosa, och hur skulle jag kunna säga nej till ett sånt litet troll? Hallo Kitty hade jag däremot klarat mig utan...


Vet inte hur mycket mer jag orkar...

Ska man verkligen behöva känna ångest över att vara i sitt eget hem?

Jag mår inte alls bra, som det är nu. Allra helst hade jag bara låst in mig i sovrummet de närmsta 3 månaderna, men det funkar ju inte riktigt med småbarn. Det går inte en dag utan att jag gråter och så fort jag vaknar sätter ångesten in. Jag vill inte kliva ur sängen och gå ned i den överjävliga röra som är. Igår t.ex var jag borta hos lillebror den största delen av dagen, och när jag kommer hem så får jag ställa mig och torka golvet det första jag gör. Någon hade nämligen spillt ganska mycket cola på golvet men skitit i att torka upp. Det var ju verkligen jättefräscht med tanke på att vi har myrproblem också, och de var överlyckliga! Det var inte bara en myra, om vi säger så. Så här är det varje dag, saker spills utan att torkas upp, disk lämnas där de åt (mest vardagsrummet), godispapper och läskflaskor slängs på golvet istället för i soporna, garderob, vad är det? Golvet duger väl bra (och då golvet i gemensamma utrymmen, inte på rummen) and so on... Jag anser att alla i det här huset är fullt kapabla till att plocka undan efter sig själva ( bortsett från Harry) och i 4 år har jag försökt med ALLT för att få till en ändring men det går inte. Jag har förklarat hur dåligt jag mår av röran och bett om hjälp tusen gånger. Nada.

Nu är det inte det enda problemet, men när man redan mår dåligt så behövs det inte så mycket mer. Jag vill bara ha mitt egna lilla krypin, där jag kan få ha saker där/som jag vill och ev röra är min egen, inte andras. Kanske kan vi komma bättre överens då också, när vi inte behöver se varandra hela tiden. Jag vill inte vakna och känna att jag inte vill gå upp, jag vill inte behöva bli irriterad och ledsen varje dag, flera gånger om dagen, och jag vill inte behöva stå ut med bråk och tjafs. Jag vill definitivt inte vara på dåligt humör och därmed få kortare tålamod med Julia och Harry, utan jag vill vara en glad och trevlig mamma som har ork att leka och hitta på roliga saker istället för att vilja ligga i sängen i ett mörkt rum.


Mina små hjärtan!


Bästa vännerna!

Lilla pluttan har haft så roligt hos kompisen idag! När jag kom för att hämta henne ekade skratten i hela huset och hon var inte alls sugen på att gå hem. Hon har redan bestämt att hon ska bjuda hem Leia så fort vi flyttat färdigt ( helst i morgon ), och då ska de leka i lekparken. Gullungen!

Den andra lille fisungen har idag ätit utan varken skrik eller bråk. Det har ju annars varit hans signum så fort det vankas mat, men nu så (peppar, peppar, ta i trä!). Allt som behövdes var tydligen att skita i burkmaten och ge samma som vi åt och en egen liten gaffel. Han var hur nöjd som helst och smaskade på som bara den. Nu håller jag fingrarna att det fortsätter så. :)


Lilla snuttan har blivit stor...

Idag ska hon nämligen för första gången följa med en kompis hem efter dagis och leka, utan att mamma eller pappa är med. Vad hände här liksom, när blev hon så stor? Vart är min lilla bebis?


Spännande dag!

Idag har jag varit på möte med ett företag som ska hjälpa mig att skaffa ett jobb när mammaledigheten är slut. Kanske lite tidigt, det är ju ändå 4-5 månader kvar, men bättre att vara ute i tid, än att vara för sen! Jag var ganska nervös innan, kändes som jag skulle på arbetsintervju, men det gick hur bra som helst, och killarna (männen/gubbarna/vad man nu vill kalla dem), var hur trevliga som helst. I augusti ska vi träffas igen och så ska jag få göra ett personlighetstest samt ett vägledningstest för att se vad som kan tänkas passa mig. Just nu bryr jag mig inte jättemycket om vad jag får för jobb, det är inkomsten som är det viktiga, men det ska bli ganska intressant att se vad de här testen kommer fram till, kanske visar de nån sida som jag inte var så medveten om?

Annars är det ganska lugnt här, även om det är ganska påfrestande att bo ihop med sitt ex. Jag får ofta höra "Kan du inte flytta nu?" och "Den första september kan inte komma fort nog!", och om jag ska vara riktigt ärlig så har jag nog sagt det själv också ett par gånger. Det ska bli så skönt att få ha sitt eget att rå om, och kanske kunna komma överens igen istället för att ständigt tjafsa om allt och inget. I lördags kunde vi (jag och barnen) komma ifrån lite i alla fall när det var Hjulafton i Vaggeryds kommun. Vi mötte upp med mamma/mormor samt Johan, Marika och tuffaste lille Sigge som gjorde sin debut som modell! Han var nämligen med i en modevisning för Koola Kidz, en klädaffär för barn. Julia var mest intresserad av att det fanns en ponnyridning och sockervadd. Inte för att hon fick nån sockervadd, hon tycker inte ens om det, men tjata kunde man ju göra i alla fall. Idéer!

Nu ska jag lägga mig och försöka få lite sömn och hoppas på att Harry behagar sova inatt. Natten till idag sov han väldigt dåligt och beslutade sig för att vakna kl 05, vilket jag inte tyckte var fullt lika roligt som han! Då är det skönt att ha Filip hemma och bara lämna över och krypa ned i sängen igen, det kan jag lova!

(Förresten, kortet på barnen i trappan... Det är deras nya lek. De ligger på varsin sida och bara garvar åt varandra. Jag är nöjd så länge det varar, det kommer att gå alldeles för fort tills dom börjar slåss istället)


Annaform.se

Gud, så fina tavlor hon gör! Marika och jag har redan beställt tavlor till alla barnen och jag kan knappt vänta tills de hänger på väggen!

Titta här


Jag funderar på att gå och väcka Julia.

Undrar om hon skulle bli rädd...


Mamma tittade inte så noga när hon handlade...

...så nu får jag ligga här i en tjejbody, med PUFFÄRMAR! Fatta pinsamt...


Jag hade rätt...

Vilken jävla dag det blev. Förmiddagen var någorlunda okej, mm eftermiddagen. Suck. Giv mig styrka säger jag bara. Julia och Harry körde tävling om vem som kunde skrika högst och med tanke på hur lite sömn jag fått så var verkligen inte tålamodet det längsta. När det äntligen blev dags att sova så slocknade dom på fem sekunder. Nu blir det tunnelbanan för mig, sen ska jag också sova, förhoppningsvis ostört hela natten.

(de här bilderna är ifrån lugnet före stormen. Harry har börjat leka med saker, ta dom och vrida och tugga, och Julia fick ny bilbarnstol idag, helnöjd)


Skjut mig...

...vad trött jag är! Nu när Harry är sjuk så tycker han att han ska vara vaken istället för att sova, och eftersom Filip jobbade natt på arresten så var det jag som fick underhålla bebis hela natten. Jag känner att idag kommer att bli en riktigt lååååång dag.


Stora flickor kan också

...sitta i stolar avsedda för små pojkar! Och apropå små pojkar så har det nu blivit Harrys tur att bli sjuk. Stackarn har fått feber och trots att han flinar på som vanligt så märker jag att han inte riktigt orkar lika mycket. Igår somnade han t.o.m mitt i "fruktstunden".




Stolt Lill-kille

Som nu också kan få sitta med och äta vid matbordet. Stolen är redan invigd med lite potatis/majs och kvällsgröt och det gick hur fint som helst. Filip är lite gnällig då han tycker att den var för dyr, men man får se det som så att vi lätt kan få tillbaks pengar den dagen vi säljer den. Babybjörn säljer ju alltid bra.


Äntligen (peppar peppar)!

Äntligen har vi frisknat till här hemma! Julias feber är borta ( hon hade trettionio och sjutton enligt henne själv), så imorgon blir det äntligen dagis igen.

Idag blir det en liten tripp till Värnamo för att fixa pass till Lill-snuttan. Hon kommer ju att behöva det för resan till Polen, och gissa om hon ser fram emot den! Hon pratar ofta om att hon ska åka båt till Farmor med pappa och Christopher (Brandon hade intensivträning inför en dansuppvisning den veckan och valde då att stanna hemma istället). Min lilla tjej har helt plötsligt blivit så stor och ska ut på sitt första äventyr.

Sen blir det lite shopping här hemma då jag ska hämta upp en matstol till Harry så att han så småningom kan börja göra oss sällskap vid matbordet. Han har ju fått börja smaka mat nu, och även om en del kommer ut igen så smaskas det ganska bra ändå. Vad hände med min lilla plutt som var så liten och tanig att rumpan bara var skinn och ben?

Vi var på BVC förra veckan med både Harry och Julia (som hade sin 2,5-årskontroll) och båda har blivit så stora och duktiga. Harry bara skrattar och pratar HELA tiden, t.o.m i sömnen och Julia var också väldigt duktig för sin ålder. Hennes språkliga förmåga ligger på samma nivå som en 5-6-åring då hon sätter ihop meningar av 5-6 ord, även om vissa är lite svåra att uttala. BVC-sköterskan blev också väldigt imponerad av hennes hand-ögakoordination och balans ( Hon sparkar/fångar bollar väldigt bra och kan sakta ta sig fram/hålla balansen på sin lilla skateboard). Min lilla stjärna, jag är så stolt över dig!

Lite syskonprat


Åååååhhh...

Det är väntan som är värst, innan man vet något. Så fort man vet så är det ju mycket lättare helt plötsligt. Speciellt om det är positiva nyheter så klart, men om beskedet är negativt så kan man ju ändå börja ta tag i det då, och göra vad som krävs för att lösa det. Att inte veta något däremot, det tar kål på mig! Så länge telefonen ligger tyst vid sidan av mig så lär det inte bli så mycket sömn.


Min stackars lilla plutta!

Min lilla älskling har bara fått mer och mer feber. Från runt 38.5 igår till över 40 idag. Inte för att det märks jättemycket på henne, det är fullt ös dom vanligt. Hade det inte varit för att hon är stekhet och röd så hade man inte vetat att hon var sjuk.  Nu sover hon som en söt liten gris bredvid mig och jag håller tummarna för att febern går ned imorgon. 
 
Annars har jag ändå lyckats få lite gjort i dag i alla fall, bortsett från rundan till ICA och Apoteket för att fixa medicin och frukt till Julia. Jag var först på City Gross där jag hittade världens sötaste små platsburkar, så nu blir det till att börja fixa och frysa in mat till Harry, sen var jag och hämtade en vagn som jag köpt till Julia då hon och pojkarna (inkl Filip) ska till Polen i påsk. Den är gammal och sliten, men fullt fungerande, och för 100 kr så känns det som att det kvittar. Det är ju ändå bara en extravagn som kommer att lämnas kvar i Polen för eventuella framtida besök.
 
Jag försökte med att få in lite bilder också, men bloggappen krånglar så nu får jag skriva över internet på mobilen. Skitjobbigt, men vem orkar starta datorn?  Vi får väl se om det kan tänkas komma några bilder lite längre fram. 
 
 
 
 

Min lilla musikälskare!

I helgen var det countryfestival på Chaparral, och eftersom Julia alltid dansar till musiken där så tog jag med henne dit. Om hon gillade musiken? Bara så mycket att hon trängde sig längst fram och började dansa. Sen slog hon sig ned mitt framför scenen och satt där och klappade takten. Ett tag tittade folk mer på henne än på artisten.


Att man även fick rida lite häst, det var nog det bästa av allt. Hästar är ju för tillfället det bästa som finns!

Tidigare inlägg
RSS 2.0