Valborgsmässoafton
Så var det valborg igen. När jag var liten tyckte jag att det var otroligt spännande att få gå och titta på den stora elden, men nu för tiden har jag inte lika lätt att bli upphetsad över det. Samma med påsk, midsommar, jul och födelsedagar. Varför blir man så blasé ju äldre man blir? Tänk om man kunde få hålla kvar vid den känslan, att nästan allt var ett äventyr, och allt kunde utforskas. Jag vet att jag tyckte att det var jättespännade när man stod där vid elden, och tänkte på hur den skulle skrämma bort alla häxor, och tänk om det inte fungerade! Tänk om det skulle dyka upp en häxa, bara så där!
Nu för tiden bryr jag mig inte ens om att pallra mig ut. Orka bry sig liksom. Orka glo på en eld, och bara 'jaha, det här var ju kul..' Jag ska ta igen det när jag får mina egna barn. Då ska jag ta med dem varje år, och berätta historier om häxor och eldar och de kommer att tycka att det är minst lika spännande som jag gjorde.
Kommentarer
Trackback
