This is Néa

Så var då julen äntligen slut för i år. Bara 6 månader kvar tills Filip börjar tjata om julgran igen, med andra ord.

Julafton spenderade vi hemma, och på juldagen blev det tomte och paket hos Mormor. Julia fick det största paketet även i år, och skuttade högt när hon såg att det var en dockvagn! Vilken lycka!

På annandagen åkte vi upp till Morfar i Stockholm och där blev det så klart ännu mer paket och bus. Julia var inte alls intresserad av att sova på kvällarna, det var ju MYCKET roligare att leka med kusiner och mostrar. Harry vandrade runt från famn till famn och var hur nöjd som helst. Han snarkade lika gott oavsett vems famn han låg i. Självklart hann vi även med en liten shoppingrunda då Harry fick provåka i extrasitsen på vagnen, vilket gick hur bra som helst. Han gjorde som han alltid gör, dvs sov sig igenom alltihop.

Nu är det nyår, och som vanligt ska jag inte göra ett skit. Ska försöka hålla mig vaken till tolv, men vi får se hur det går med det. Bjuder iaf på ett kort där Julia hjälper Filip att bli lite nyårssnygg genom att måla hans tånaglar.

Vilka är ni som sitter uppe sent på nätterna och läser min blogg egentligen? Gå och sov för fan!

(skämtar bara, det är ju kul att nån vill läsa överhuvudtaget).

Kära internetbedragare.

Nästa gång ni försöker blåsa mig kan ni ju börja med att inte översätta ert bluffmail med Google Translate.

Han blir nog som sin syster som slänger av sig kläderna så fort hon får tillfälle.

Snuttans första luciatåg, och jisses så söta alla barnen var. Jag var en mycket stolt mamma som stod med svällande hjärta och darrande underläpp. Den enda som inte brydde sig nämnvärt var Harry som bara var ett snarkande klädbylte i Filips famn. Varmt var det knappast, men fikan efteråt värmde gott.

En liten sammanbiten tjej i kylan

Jag berättade ju i förra inlägget att Harry hade ett blåmärke, och idag ringde BVC. De vill komma hem till oss imorgon för att diskutera hans märke. Herregud, är det verkligen sant? Tror dom verkligen att vi skulle slå honom? Alltså, jag förstår att de kan bli misstänksamma om en bebis kommer in med massa blåmärken, men ett litet?

Nu har jag ont i magen av nervositet. Vad tror dom och vad kommer dom att säga imorgon?

Ja, idag fick vi åka in till barnmedicin med lille Harry. Vi var på läkarbesök (standard) på BVC när de upptäckte ett blåmärke på hans ben. Helt plötsligt blev det väldigt viktigt att vi skulle kolla upp det, så det var bara att sätta sig i bilen och åka in till Värnamo.

Vad var det då?

Ett helt vanligt blåmärke. Känns ju väldigt nödvändigt att behöva åka 8 mil för det. Jag var inte speciellt oroad över att han skulle vara sjuk, mer över att de skulle tro att vi slagit honom i så fall, men det gick ju bra. Vi fick med honom hem i alla fall. ;)

Stor har han blivit med, min lillkille. 5070 g och 58,5 cm lång, så nu ligger han mitt på kurvan. Innan har han ju legat under kurvan eftersom han var för tidig, men nu är han ikapp. Han är ingen liten fis längre.

Annars har det ju snöat rätt mycket det senaste (som att nån missat det). Någon som är riktigt glad över det är Julia. Hon slänger sig i alla snöhögar hon hittar, sen ligger hon där och ropar: "Mamma hjäääälp! Sitter fast!". Haha, det är inte lätt att vara liten! Jag väntar bara på att mina vinterskor, som jag beställt, ska komma, sen jäklar blir det pulka/snowraceråkning av!